Det är jobbigt att vara hemma igen... Den här långhelgen kommer vara jobbig... Finns ingenstans att fly. Inte någon att prata med heller... Känner mig sviken och allt känns skit. Jag ska återigen försöka tränga bort mitt behov av andra människor, ska försöka att inte höra, känna eller hoppas.

Vattnet är farligt. Jag har slutat dricka kranvatten och till en början var det jobbigaste att vi inte kunde använda kaffemaskinen på jobbet. Men nu har jag börjat få symtom, jag tror Cryptosporidium tagit sig in i mina tarmar och jävlas så mycket som möjligt med mig... Om man bortser från denna hemska parasit har jag det jättebra här uppe i Östersund. Jag trivs underbart bra på min praktikplats och är mest bara ledsen över att jag inte kan vara där just nu...

Nu är det dags igen. Tävling. Jag är nervös och förhoppningsfull, det kan gå bra idag. Jag känner mig mjuk i kroppen och ska bjuda på intensiv parkontakt och känsla till musiken. Fast många gånger kan viljan rinna över och göra utförandet mindre bra. Drömde om en kompis inatt, hon totaldissade vår dans. Inte speciellt peppande såhär innan danstävling. =P

Håll tummarna för oss idag, det ska jag göra! =)

Det är länge sen jag blev glad av sura uppstötningar, i alla fall innan idag.

Det måste ha varit på mellanstadiet någon gång när mamma väckte mig för att gå till skolan. Med en skrämmande redovisning framför mig, där jag tvingades stå inför hela klassen och berätta om någon insekt eller annat roligt jag sökt fakta om. På den tiden blev jag glad av tappad röst, magont och näsblod. Då fanns det något gott i det hela - en sjukling är ingen idé att släpa till skolan.

Nu tycker jag om att se utveckling och känna att jag gjort något så dagens sura uppstötningar på dansträningen var väldigt omtyckta. Jag tränade så hårt att kroppen ville bli av med dess tillhörigheter och dessutom har mina matvanor ändrats så min vikt snart når sitt mål.

"Kom igen Lena" strömmar ur Christians dator. Jag peppar mig själv inför dagens sysselsättning - säsongens första tävling. Det pirrar i magen och jag är oerhört förväntansfull! =) Ska bli så kul, åååh vad jag längtat! =D Håll alla tummar ni har! =)

Jag har lärt mig att hantera lugnet i Östersund. Det är inte lätt att normalt sett driva företag, plugga, spela, dansa och tävla till den grad att man knappt hinner andas och sen helt plötsligt ha en helt ledig sommar. Det är skönt men jag saknar alla måsten, jag saknar farten och utmaningarna.

Här kan jag göra vad jag vill när jag vill men resurserna för att göra det finns inte. Jag saknar dansen och Robert oerhört mycket, så mycket att jag till och med började lära upp en ny dansare igår. Han är duktig, men långt ifrån lika duktig som Robert.

Jag saknar spelandet och tre och ett halvt fluff!

Snart är det redovisning, ska bli skönt att få det gjort... Sen har jag bara två "rapporter" att skriva och en redovisning att genomföra.

Idag har jag gjort en intressant upptäckt: Jag är blåst! Varför? Det kan jag ju inte berätta! Då kanske ni tror på mig och det skulle ju vara tragiskt! ;P

Jag är antagen till ännu en entreprenörstävling. I augusti åker jag till Danmark för att ställa upp i Emax Nordic! Det ska bli spännande att få tävla tillsammans med ett gäng andra nordbor och dessutom få pröva sin engelska. Som tur är ska jag till Leeds på fredag så jag får börja öva redan då, vilket kan behövas.

Vi spelar fylle-UNO, dricker och snackar pojkar... Två kärlekskrank och en turkos katt, kan det bli bättre? Ja, ta bort kärleken och allt fnitter så blir det bra. Ikväll ska vi till 46an (om vi hinner) och Harry's för att fira Olga.

Jag har varit jätteglad hela veckan och till och med gått upp tidigt... Och städat *skäms*

Men hur fan bär man sig åt för att få magen att stanna? Jag har lyckats så bra nu... men vill verkligen inte att den går och gömmer sig igen...

Jag lyfte pennan från pappret och då slog det mig: det är 2010 nu, inte 2008. På något vis har jag hoppat över två år. För mig känns inte 2008 långt borta och det känns inte som om jag är en dag över 20 år. Men av någon anledning har tiden sprungit ifrån mig. För två år sedan gick jag fortfarande gymnasiet, jag bodde i Östersund och ville bli journalist. Några drömmar om SM i bugg fanns inte på långa vägar. Det har hät mycket sen dess, så mycket att jag inte hunnit med att se utvecklingen.

Jag, Sasan och Markus deltar i Entreprenörsjakten! Vårt lag heter "Innovationsprogrammet" och... Jag trodde aldrig jag skulle säga så om innovatörer men... Vår attityd rockar! Följ oss och vad som händer på vår blogg:
http://innovationsprogrammet.wordpress.com/
Vi behöver ditt stöd!

Missförstådd, frustrerad och utan makt. Det är jobbigt att vara missförstådd, men ännu jobbigare när andra inte ens vill se sanningen. Men jag pluggar informationsdesign, så på något vis ska jag antingen lyckas visa mig som den jag är eller få andra att förstå det jag säger. Om jag någonsin har orken.

Du påstår att du satsar. Du lägger över 1000 spänn på en tävling för "skojsskull" men tvekar på 300 för träning med mig. Du stänger av datorn i en timme för att spara på el, för det ska hela sverige göra, men du tittar på körslaget. Du säger att du ska göra saker på en gång, men väntar till pausen med det trotts att det är ditt fel att vi är ute i sista stund.

Som jag ser det är tävlingar för skojsskull, el och körslaget viktigare än dansen för dig.

du får mig glad
du är saknad
du är seriös
du dansar bra
du är min idol
du kommer få hjälpa mig med fakturering
du är kramvänlig
/Jan

Jag börjar tro på er nu. Ni som tidigare lovat mig fett efter jag fyllt 20. Det kom ett år senare men när jag nu går på toaletten och märker att magen inte försvinner blir jag riktigt gald. Om man ser mig kan man nog inte tro att jag lagt på mig lite hull, men jag vet att jag gjort det. Jag lever i min kropp varje dag och för tillfället är den större än den brukar. Det känns som om det finns något konstigt samband mellan mina gymbesök och magen, men jag vet inte. Brukar man inte förbränna fett och därmed bli smalare av att träna?

Nu ska jag käka en nattmacka och sen krypa ner i min nderbara säng.

Jag behöver hjälp att ta mig upp idag, för av någon anledning klarar jag det inte själv.

Jag ska lätt se till att skaffa halvtvillingar när jag väl vill ha barn. Det borde rent teoretiskt gå att få tvillingar med olika pappor, eller hur? Tvåäggstvillingar, födda samma dag, tillverkade på samma gång men med hälften av genuppsättningen från helt olika personer. Eftersom att jag vill uppfostra mina barn på egen hand borde halvtvillingar vara perfekt för mig, då behöver de inte vara ensamma skillsmässobarn. Nattsamtal is the shit! Tack Pettersson! =P

Tack Robert. Filmerna från Sävsjö gjorde mig glad, jag tycker själv att jag dansade riktigt bra förra helgen! =) Trots att jag hade korta jeansshorts på allrounden såg inte mina ben hemska ut och i buggen rörde jag mig riktigt bra. Jag visste inte själv att jag kunde göra så med kroppen!Blir det lika bra i helgen? Eller ännu bättre kanske? Kom gärna till Hedemora och titta! =)

Det räcker inte med att du är min bästa vänn, min syster, min fru och allt det där. Du är också jag, och det vet jag med säkerhet nu.

Sen jag för några dagar sedan fick veta att du var gravid har min mage börjat växa, och det är jag glad för! =) Fortsätter det så här hela din graviditet kanske jag blir nöjd med min kropp tillslut,  tips på hur man behåller sin sympatigraviditet? =)