Nu börjar det kännas. Jag vill egentligen inte sluta snusa men är för vrång för att ändra mig nu. Efter maten, när jag är småsugen på något sött, när jag är trött, när jag ska dricka alkohol, när jag spelar spel, när jag är pigg, när jag är glad... Snusen brukar nästan alltid vara med mig. Men nu ska den ersättas med annat...

I drömmarnas stad går allt. Här i Göteborg ska jag bli tjock, snusfri och njuta av livet. Önska mig lycka till!

Mina drömmar är inte så klena att de krossas av det här. Även om det kan kännas så...

Det som inte dödar härdar, eller?

Gnäll, gnäll, gnäll... Vissa dagar känner jag mig bara gnällig. I dag var inte en sådan dag. I dag var en bra dag. Tills för en timme sedan ungefär. Nu spelar jag dyster musik, låter tårarna rinna och funderar över vad vänskap egentligen är. Jag vet att det är mer än jag tror just nu.

Nu säger min hjärna att vänskap är när man lämnar över sig själv till en annan så den kan trampa på en, spotta en i aniktet och kräva saker som ingen kan ge. Vänskap är när man finns för någon när den mår dåligt så den kan prata med andra om det som är possitivt. Vänner ska alltid finnas där för varandra, men vad gör man när vännerna inte kan prata? När de bara skriker och gråter så fort de försöker? Det gör ont. Det gör det varje gång. Men jag lär mig ändå inte.

Ett tjaffs kan göra så mycket. Ett gnabb och damm i rymden kan dra upp allt som hänt och händer. Det får mig att se gamla händelser på ett nytt sätt. Jag tar nya tag efter varje gång. Hoppas och tror att allt är lugnt. Det är det, ett tag. Ungefär till nästa gång. Då är allt bara värre än förra gången.

Jag har lärt mig något nytt - jag kan inte alltid påverka mitt välmående

Jag vet att jag är omöjlig att ha att göra med i bland. Tro mig, jag har provat både det ena och det andra för att lösa det. Just nu ser jag bara ett sätt men det är ett sätt som aldrig någonsin kommer hända.

Sen blir det inte direkt bättre av att bo i denna myrtack förklädd till villa. Dit vi släpar saker att bygga upp vår borg med, för att samla dem på hög. De har ingen djupare mening än så, förutom hoppet om att de ska vara till nytta en dag.

Jag är så sjukt nervös just nu att jag skulle kunna springa ett maraton bara för att sluta tänka. Nu har jag pluggat mer än jag gjort på tre år. Jag har försökt formulera det jag gjort i flera veckor men blir aldrig nöjd. Men jag har i alla fall skickat in min nuvarande rapport till läraren för att bli sågad. Jag hoppas verkligen att han tror jag kommer klara detta och att han rekomenderar mig att gå upp med examensarbetet nu. Annars vet jag inte vad jag gör, jag vill verkligen inte ha det hängande över mig i flera månader till. Så... Spel ikväll för att skingra tankarna. Håll tummarna för mig!

Nu är examensarbetet i full gång. Har pluggat sen 9 i morse med kortare avbrott och kännt mig riktigt produktiv. Fortsätter det såhär blir det nog ingen konst att hinna klart i tid. Jag har planerat upp arbetet och dragit igång med såväl teori och metod som sökning av fokusgrupp och kontakter med spelföretag.

För 16 timmar sedan föll mina första tårar under kursens gång men nu känns det som om det här är det roligaste jag gjort under min studietid. Vi får se ur det här går... Nu är det dags för lite energi innan träningen.

Nu har jag äntligen kommit igång med boken men tror jag tagit mig vatten över huvudet. Mina bildidéer är något för komplicerade för att jag ska klara av det, men jag älskar utmaningar! Nu kämpar jag för att fixa upplägget och skjuter bilderna in i framtiden, det börjar kännas stressigare och stressigare när jag inser att det redan är 2011 och att jag snart ska tillbaka till Etuna och vips så ska snart boken vara tryckt. Men jag klarar det. Inget kan stoppa mig. En bok ska det bli, sen om den blir som i mina tankar var en annan femma.

Jag tänker inte önska er ett gott nytt år... Vad är det sov säger att önskan om att andra ska få ett gott nytt år ska slå in när alla ändå bryter sina nyårslöften? Kom igen... Hur många av dina tidigare nyårslöften har du hållt? Mitt från i fjol, om att sasmla ihop lla dåliga raggningsrepliker och prova dem, gick åt skogen (jag provade en av hundra ungefär). Det jag kom på ett par minuter in på detta år gick åt skogen ett pat minuter efteråt (jag skulle slut snusa PÅ RIKTIGT).

"Om jag var en stalker skulle jag blinka in i din hytt" är den enda raggningsreplik jag kommer ihåg att jag använda 2010... Den funkade visselrigen riktigt bra men... En tjej kan väl säga vad som helst och endå få napp?

Jag har hjälpt mamma att shoppa, men det blev nästan lika mycket för mig som för henne. =) Jag fick tag på tre par skor för 200 kronor. Ett av paren har jag tidigare spanat in och tänkt köpa, då kostade de 349 kronor... Så jag känner att jag gjort ett underbart kap idag trotts att jag inte vet om jag någonsin kommer använda mina silverfärgade skor som jag mest bara köpte för att de var gratis. =P

Dessutom har jag fått ett bälte av mamma (skitsnyggt och bekvämt) och pudervax av syss... Tack mamma och syss!

Efter shoppingen var vi iväg på Multi Challenge och försökte oss på BodaBorg-banorna. Tjejerna mot killarna... Gissa vilka som vann? Vi såklart. Vi klarade fem banor medan pojkarna klarade... 1. Fast de är värda lite beröm för de klarade en vi inte kunde lösa, Jämtkraft. Den försökte vi till och med fuska oss till genom att lämna Anneli kvar i rummet när grabbarna skulle köra, men det gick inte så bra för hon kunde inte gömma sig. Milko-banan var en av de roligaste och den sista vi tog oss an. på den banan betalade pojkarna tillbaka med samma mynt men med mycket bättre gömställen. Jag tänker inte avslöja några lösningar här så... Vill ni ha mina tips får ni bjuda mig på en dag på Boda Borg så ger jag er lösningarna på de jag kan ;P

Mellandagsrea. Det är ett ord jag älskar. Och verbifierar man det älskar jag det ännu mer.

Jag är nu stolt ägare till en ny telefon, en aldeles egen! (och den fungerar) ZTE Blade heter den och... Jag vet att ingen av er känner till märket men för den som inte har några pengar är den ett bra val. Fick ett års Spotify Premium på köpet så nu kommer jag gå omkring i min egna värld mer än vanligt.

Dessutom har jag köpt 2 klänningar, 3 linnen, 5 par trosor, ett par strumpebandshållare (bara för att de skulle passa så bra till min svarta korsett), ny foundation, fuktgivande kräm, en "dräkt" och två tröjor. Det är farligt att släppa iväg mig på REA när jag knappt shoppat på ett halvår! =D

Med värk i fötterna och en kurrande magen begav jag mig hemmåt innan jag hunnit kolla på skor. Det blev en heldag på stan trotts allt, från 11 till 17. Kommer nog bilder såsmåningom... När jag lyckats fixa telefonens kamerainställningar.

Det är jobbigt att vara hemma igen... Den här långhelgen kommer vara jobbig... Finns ingenstans att fly. Inte någon att prata med heller... Känner mig sviken och allt känns skit. Jag ska återigen försöka tränga bort mitt behov av andra människor, ska försöka att inte höra, känna eller hoppas.

Vattnet är farligt. Jag har slutat dricka kranvatten och till en början var det jobbigaste att vi inte kunde använda kaffemaskinen på jobbet. Men nu har jag börjat få symtom, jag tror Cryptosporidium tagit sig in i mina tarmar och jävlas så mycket som möjligt med mig... Om man bortser från denna hemska parasit har jag det jättebra här uppe i Östersund. Jag trivs underbart bra på min praktikplats och är mest bara ledsen över att jag inte kan vara där just nu...

Nu är det dags igen. Tävling. Jag är nervös och förhoppningsfull, det kan gå bra idag. Jag känner mig mjuk i kroppen och ska bjuda på intensiv parkontakt och känsla till musiken. Fast många gånger kan viljan rinna över och göra utförandet mindre bra. Drömde om en kompis inatt, hon totaldissade vår dans. Inte speciellt peppande såhär innan danstävling. =P

Håll tummarna för oss idag, det ska jag göra! =)

Det är länge sen jag blev glad av sura uppstötningar, i alla fall innan idag.

Det måste ha varit på mellanstadiet någon gång när mamma väckte mig för att gå till skolan. Med en skrämmande redovisning framför mig, där jag tvingades stå inför hela klassen och berätta om någon insekt eller annat roligt jag sökt fakta om. På den tiden blev jag glad av tappad röst, magont och näsblod. Då fanns det något gott i det hela - en sjukling är ingen idé att släpa till skolan.

Nu tycker jag om att se utveckling och känna att jag gjort något så dagens sura uppstötningar på dansträningen var väldigt omtyckta. Jag tränade så hårt att kroppen ville bli av med dess tillhörigheter och dessutom har mina matvanor ändrats så min vikt snart når sitt mål.

"Kom igen Lena" strömmar ur Christians dator. Jag peppar mig själv inför dagens sysselsättning - säsongens första tävling. Det pirrar i magen och jag är oerhört förväntansfull! =) Ska bli så kul, åååh vad jag längtat! =D Håll alla tummar ni har! =)

Jag har lärt mig att hantera lugnet i Östersund. Det är inte lätt att normalt sett driva företag, plugga, spela, dansa och tävla till den grad att man knappt hinner andas och sen helt plötsligt ha en helt ledig sommar. Det är skönt men jag saknar alla måsten, jag saknar farten och utmaningarna.

Här kan jag göra vad jag vill när jag vill men resurserna för att göra det finns inte. Jag saknar dansen och Robert oerhört mycket, så mycket att jag till och med började lära upp en ny dansare igår. Han är duktig, men långt ifrån lika duktig som Robert.

Jag saknar spelandet och tre och ett halvt fluff!